07 juni 2011

Barnfattigdom - debatten om ett Sverige som sällan syns

Barnfattigdomen tar nu plats i den offentliga debatten. Det är bra!


För det finns ett Sverige som sällan syns, som få politiker vill låtsas om och som ofta är för nedtryckta för att själva göra sina röster hörda. Det handlar om det Sverige med de hundratusentals personer som inte kan få ett arbete, som är sjuka men som inte tillåts vara det i högerns Sverige. Det handlar om alla dem som har drabbats hårdast av högerregeringens politik. Det handlar om de alltfler fattiga som finns i dagens Sverige. Och det handlar om deras barn!

De senaste åren har fattigdomen i Sverige ökat. Det är inte någon slump och det är inte resultatet av någon global finanskris. Det är resultatet av den medvetet förda politik som högerregeringen inledde efter valet 2006. Det är en politik där välfärden raseras för att gynna de rikaste. Det är en politik där de fattigaste får betala priset. Det är en politik som ökar klyftorna i samhället.

Det finns alltså en grupp som alla säger sig värna men som kanske mer än andra kommer i kläm genom högerns klasspolitik. För när pappan blir sjuk eller mamman blir arbetslös och inte längre vet hur hyran ska kunna betalas nästa månad så är det inte bara de som drabbas, utan i högsta grad även barnen. Och idag lever närmare en kvarts miljon barn i fattigdom.

Det är ta mig fan inte okej!

Men Reinfeldt har ingenting att erbjuda de som kastats ut i fattigdom annat än fortsatt fattigdom. Vi måste få till en förändring på detta! Alla har rätt till ett värdigt liv och kvinnor och ensamstående föräldrar måste slippa att ständigt behöva gå runt med en oro för sin ekonomi som ligger som en klump i magen och gnager. Ungdomar ska kunna få en schysst start i vuxenlivet och barn ska inte behöva drabbas för att deras föräldrar haft oturen att bli sjuka eller arbetslösa.

I grunden handlar det om vilket samhälle som vi vill ha. Vill vi hålla ihop samhället där vi bygger en gemensam framtid tillsammans, där ingen lämnas utanför och där vi ser alla människors potential? Eller vill vi ha ett samhälle där klyftorna ökar, där de rika blir allt rikare och de fattiga halkar efter ännu mer. Vill vi ha fler eller färre fattiga barn i Sverige?

För mig är valet enkelt.
Vänsterpartiet står för en fördelningspolitik som minskar klyftorna och skapar ett rättvisare, jämlikare och mer solidariskt samhälle. Vi vill se en handlingsplan för minskad barnfattigdom. Rätt till heltid, stärkta socialförsäkringar, höjt underhållsstöd och bostadsbidrag, läxläsning i skolan, förbud mot avgifter i skolan, gratis glasögon till alla barn och förbättringar för ensamstående föräldrar är åtgärder som vi vill se i en sådan handlingsplan.

Så kan vi få ett välfärdssamhälle där skillnaden mellan fattig och rik minskar i stället för att öka.

Bloggat: Jinge, Alliansfritt, Martin Moberg, Kommunisternas blogg, Ulla Andersson,

Media: AB1, 2, 3, 4, SvD1, 2, 3, 4e241, 2, 3, DN1, 2, 3, Ex1, 2,
Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

"De senaste åren har fattigdomen i Sverige ökat."

Nej, det har den inte. Läs lite annat än vänsterpropaganda. SCB t.ex. Enligt den information som finns har fattigdommen minskat. Men ofta talar man i Sverige om "relativ fattigdom". Så om alla får det bättre, även dom fattigaste, så kommer man med den beräkningsmetod som bland annat Rädda Barnen anävnder, att få "ökad fattigdom".
Det som har hänt på senare år är att medianlönen gått upp. Men även dom med lägst inkomster har fått det bättre. Men eftersom medianlönen ökar mer, så ser det i Rädda Barnens statestik ut som att fler blivit fattigare, trots att verkligheten är det rakt motsatta. Men det vill varken Rädda Barnen eller media skriva om. Och sambanden är för svåra att förstå för dom felsta.

Kaj Raving sa...

Struntprat, för de som har den allra lägsta disponibla inkomsten, de fattigaste, så har inkomsten minskat de senaste åren, även i absoluta tal. Under de senaste åren så har dessutom socialbidragsnormen antingen inte räknats upp alls, eller väldigt lite, trots att kostnaderna i samhället givetvis fortsätter att öka. De andras inkomster har ökat, men ju högre inkomst man har desto mer har den ökat, dvs klyftorna har ökat.

Därför är det givetvis den relativa fattigdomen som är intressant att mäta i ett land där ingen svälter. Den som är fattig utestängs på många sätt från samhället. Om inkomsterna ökar i samhället men stora grupper släpar efter, då ökar fattigdomen eftersom den som drabbats inte kan leva på en anständig standard.

Tristessa sa...

anonym - "Men även dom med lägst inkomster har fått det bättre".
Det där är så inte sant, och den verkligheten behöver jag inte läsa om för jag lever i den.

Fredrik sa...

Anonym, kan det vara så att inte alla innefattas i "lönestatistiken" när man pratar medianlön? Vilka ingår i den statistiken? Endast de som förvärvsarbetar? Får uppge varför du uppger denna källa

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...